FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning arbetsliv ledamöterna ukä gp david eberhard bagage fjällen dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes kontorslandskap sällskapsspel psykonomi fia ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet teorier analyserar porr inlärningspsykologin coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen rättsstat källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden ångestdämpande svenska akademien hamstra författningen modellinlärning politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling motivationsarbete beteende eu ovärdiga kommunikation intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd debatt urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset mätverktyg stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön lek diktaturer planera observera julafton flock våldsfilm instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick självskada samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper gratulationer lärarna processen lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar färgerna kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras emotinella balansen varumärke regioner alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten häxjakt negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura brottas depression beteendeaktivering juridiska problem sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi studier organisationer konsulter fritid mi corona system aron flam kotterier arbetsgivarna myndigheter ångest domare känslor samtalsmetodik journalister kbt mejl skolan evolutionärt psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation arbetsbelastning universitetet neuropsykologi instruktionsvärde evidens motivation aktivt lyssna kognitionspsykologi barn religion ab belöningssystem betingning utfallsmått kvinnor politik modell politiker dekonstruktiv kritik objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården linne poliskåren besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier nämndemän sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus diagnosen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden barnuppfostran porrfilm biologin tv tro sommarstugan drog myers briggs skogen favoritmetaforen social kontext dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter klätterträdet svt-opinion sveriges radio egenterapi horace uppmärksamhet emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller cannabis tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala riskbruk magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande domstolar porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning emotionella betingningen sociala kontexten steg 1 leka bystander effect mindfulness personliga varumärke curling kartläggning värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken skrika nätverksfokus företag sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rökandet interagerar social fobi motorcyklar kama sutra uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande historierevisionism familjer rosé stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken utredas depressioner festivalerna parkbänkar behaviorism målarboken biologisk larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande sexualitet slavar kliniska diagnoser ohälsa släktingar makaroner älta metastudier politiska landskapet pakter järnrör knarkare mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering